Skotsk terrier

Bild på en skotsk terrier
Bild på en skotsk terrier

Skotsk terrier är en hundras som har sitt ursprung i Skottland, Storbritannien. Fram till mitten av 1800-talet så kallade man i Skottland alla hundar som jagade efter räv i gryt för ”skotskt terrier”. Den hundras som vi idag benämner skotskt terrier hette på den tiden ”aberdeen terrier” eller strävhårig terrier. Skotten, som den till vardags benämns i Sverige, har blivit en typisk symbol för Skottland.

Historia för skotsk terrier

Under 1800-talet användes benämningen ”highland terrier” till att skilja de olika skotska typerna av terrierna från de engelska terrierna. Efter 1850-talet så ökade populariteten hos de skotska terrierna runt trakterna Black Mount i Perthshire och Loch Rannoch. Vid denna tid så gick denna typen av terrier under namnet Aberdeen Terrier. Den första rasstandarden skrevs 1880 och rasklubben bildades 1882 och då döptes rasen om till skotskt terrier (Scottish terrier). Till en början användes den skottska terriern främst till grytjakt på grävling samt räv och som gårdshund. Senare gjorde rasen också succé på hundutställningar och har efter detta främst använts som sällskapshund.

Egenskaper och utseende

Trots att skotsk terrier har en kompakt och stadig kropp med korta ben så är den en mycket aktiv och vig hund. Skotten är mycket intelligent och orädd av sig. Precis som de flesta andra terrier hundar så är den skotska terriern en ganska envis ras som ändå är villig att lära sig mycket. Dess valpar behöver tidigt lära sig att umgås med andra hundar och människor. Detta för att undvika att den ska bli svårhanterad framöver. Som ägare av en skotsk terrier behöver man uppvisa ett tydligt ledarskap och ha gott om tålamod samt förutsättningar att ge hunden gott om motion. Kynnet hos skotten kan sammanfattas som värdigt, lojalt, tillgivet, självsäkert och reserverat. Den skotska terriern är allmänt ansedd att vara en trevlig sällskapshund.

Pälsen utgörs av tätt, hårt, åtliggande samt strävt täckhår och en tät, kort underhull som skyddar den mot väder och vind. Den typiska svarta färgen hos den skotska terriern uppträdde först under början av 1800-talet och innan dess var pälsen inte svarta utan tigrerande. Pälsen behöver trimmas kort på hjässa, nacke, kropp och svans. Mankhöjden ligger på mellan 25-28 cm och vikten är 8,6 – 10,4 kg. Huvudet är långsträckt och ska ha skägg på nospartiet. Skottens ögon är mandelformade, mörka och ligger djupt under buskiga ögonbryn.

Lämna en kommentar